Det har varit några som gått bort på sistone, började med min fasters hund för ca 1,5 månad sedan.
Då började tanken hur man ska berätta sådana saker för Trollet.
Blev inte gjort då eftersom vi inte träffar släkten på min sida så ofta på grund av avståndet.
Förra vecka var det dags igen då min farfar gick bort.
Vi ska på hans begravning och barnen ska med så verkligen dags att berätta.
Ändå dragit ut på det för att det känns jobbigt och tårarna lätt börja rinna när man pratar om farfar.
Idag gick det inte skjuta upp samtalet längre eftersom svärföräldrarnas hund hastig blev sjuk och tyvärr inte gick att rädda.
Denna hund har barnen träffat åtminstone två gånger i veckan och Trollet undrade självklart varför inte farmor och farfar skulle hämta honom på dagis idag som de brukar på onsdagar.
Han verkar ha så mycket lättare att se på detta än vad jag själv har.
Han summerade det hela som att gammelfarfar är med Molly och Amigo och han själv kommer träffa dem när han blir gammal och dör.
Han är klok den lille.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar